people to see, demons to kill.

jag är blåprickig. lite överallt faktiskt... det finns en bra anledning. idag gick jag till jobbet vid tio, då hade vi ett möte med Marie från WeSC. efter det tejpade jag en hel löjlig massa och sen var det dags att måla. Adidasblått, närmare bestämt. en fantastisk färg kan jag konstatera nu när jag tittar på mina prickiga armar. den blev för all del snygg på väggen också.
vid tre tog vi en lunchrast (jag, Pelle och Aron), sen fortsatte jag att måla. sen blev det kväll och jag blev trött och gick hem. imorgon ska jag (surprise!) måla. men jag tycker att det är kul, förutom runt om den jäkla jeanshyllan. petigt och svåråtkomligt som bara den.
men snyggt blir det, vänta ni bara...